lasse berghagen

Idag har fem olika män från fem olika epoker och bakgrunder bjudit ut mig.
Det är bra att man är... folkkär?

dental vintergata

Jag har fått en eltandborste!!
Medans tänderna blir rena så har badrumsspegeln en annan utveckling..

mjölkvit förlorar oskulden sommaren 2008

Jag finner mig själv i badrummet, har ställt speglarna så att jag ser varenda vinkel. I min hand håller jag äggpenseln och färgar ryggen vit med yoghurt.
-Ja, det var ju jättekul att åka till skärgården i helgen. Haha.

efter sucken

Aftonen är ljummen, solen har gått ned bakom trädtopparna och lämnar sin aprikosa skugga på himlavalvet. Vattnet skåras av en festande motorbåt och lämnar långa slöjor efter sig. Ytan är blå, grön och dansande. Luften skärs av formaterande svalor, dovt människoprat och någon trut. Sitter på balkongen, fläderdrickan och jag - matt och lycklig.
Elden har lämnat mitt blod. Case closed. Elden i mitt hjärta brinner alltjämt.

förlust

I julisolens gyllene famn har jag spenderat kvällen med erfarna damer och kloka gummor. Jag ska snart sluta på jobbet och socialiserar extra med äldre kolleger. De har så mycket som jag beundrar. De är rotade och väjer inte för pustan, de faller inte i höststormen. De är av äkta virke.
Historier om rumänska fängelser, champagneslott, älskare och ambassadörer har färgat kvällen. Glädje och framtidstro lever hos dem.

Så åkte jag tunnelbanan hem, läser Smuts av Katarina Wennstam. På tåget går några överförfriskade ynglingar. De visslar på förbipasserande tjejer, kommenterar deras kroppar på ett markant sätt. Tonen mellan dem är hård och de börjar prata om könsorgan, storlekar, bitches och priser. Högt och detaljerat berättar de om köpta kvinnor och deras kroppar, hånskratten och fradgan undgår ingen i vagnen.
Jag sitter på spänn, beredd att agera, beredd att säga ifrån, beredd att medla. Jag sitter med Smuts och funderar på att ge den till dem eller slå dem i skallen med den.
Så säger ena killen till en tjej 20+ i kupén bredvid, mjukt och melodiskt: "Vart kommer du ifrån?" Hon svarar: "ursprungligen är jag från Värmland." "Aha, vart då, Munkfors?" Lika mjuk och len på rösten. Hon sväljer och säger: "nja, Filipstad närmare bestämt." Jag kan inte tyda om hon svalde för att samla mod eller om hon är alls berörd. Jag är beredd att försvara henne, behöver hon mig är jag ett med henne. Så vänder sig killen till sina kumpaner och fortsätter med sin råa ton att prata bitches och tätheter. Som en personlighetsklyvning. Han vänder sig till henne med en mjuk stämma: "Men vad skönt att komma från skogen, inte alls som det här rövhålet..." Hon säger: "Åh, jag ska av här." "Lägg av, bor du här?? Vart?" "På blabla-gatan, trevligt att träffas." Säger hon och går, tillsammans med killarna som också skulle av.
TREVLIGT ATT TRÄFFAS?????

Vad har gjort att hon tycker att det är trevligt att träffa dessa idioter som hade det värsta, grövsta, äckligaste språket jag hört samtalas om (det kan hända att en soloman på fyllan är grov, men inte tillsammans, offentligt, utan skam i kroppen).

Vad har gjort att jag sitter på spänn, är beredd att agera, men inte gör det?

Och VAD HAR GJORT ATT DESSA MÄN* INTE ÄGER NÅGON HEDER, RESPEKT ELLER HÅLLNING????

frigivning

När jag hade träffat killen och känt livsvinden så köpte jag en vacker blomma.
En tvåstängslad orkidée med tre utslagna blommor och en knopp på vardera stång. Den ena knoppen var jag och den andra han. Ena knoppen har slagit ut och är nu den största bland de sju rosavita. Den andra knoppen döljer sig i sina blomblad, som hårt hållen.
Jag har nu släppt blomknoppen fri och önskar att den snart öppnar sig och blir den vackraste av dem alla. Kärlek.

transit

"-Om allt flyter på bra så njut av förälskelsen, men om det inte går som man tänkt sig kan man ju försöka komma ihåg att det är ett stressigt tillstånd som går över när hormonerna finner sin naturliga nivå, säger Helena Fisher." Damernas Värld 9/2008

hoppet om sången

Jag lyssnar ofta förbigående på Lugna Favoriter -för att höra om den spelas. Lugna Favoriter intresserar mig föga, förutom en låt, Bonnie Tyler och A total eclipse of the heart. Jag älskar A total eclipse of the heart. Så jag rattar på kanalerna i hopp om att höra låten som får mitt hjärta att banka, mitt sinne att lysa upp och min hand knytas i en rockgest.
Så söker jag också på killen. Den där låten och känslan som han har spelat för mig och som får mig att skina och livet att kännas. Bläddrar, ställer in kanalen, den finns på spellistan, när körs den nästa gång?

Så ringer han och säger att den aldrig mer kommer att spelas - i alla fall inte för mig. Jag borde inte lära mig den utantill för att jag kanske kommer att sakna den sedan, om den nu aldrig mer kommer att spelas för mig, menar han. Och han vill inte sätta mig i en sådan position. Han kanske inte kan eller vill spela den, nu när han har så mycket omkring sig.

Grejen är att det kommer alltid att vara en bra låt - den är tidlös, fattar han inte det??

Hängmatta - where art thou

In da officeprison, bland klagan och gråt, surrar fläktarna förtvivlat. Långsamma rörelser, telefonerna skräms med sina höga larm - när de nu någon gång ringer. Mailboxen är tom förutom en gammal flirt som gör sig påmind. Han jobbar också. Vädret kan inte bestämma sig. Jag kan inte bestämma mig. Vankar. Sträcker på mig om och om igen i kontorsstolen. Trött på att googla. Trött på att distrahera mig. Nu är det två veckor kvar, och en dag. Sedan är det semester.

Ibland kan osäkerhet göra en... eh osäker

Man måste vattna kärleken för att den ska växa, inte sant?

nordpolen går mot sydpolen

klädsim

Nämen lite regn kan ju inte skada. Det är ju sommar, juli och det är semestertider.. lite sommarregn är väl bara mysigt..
Så jag satte mig i naivismens anda på cykeln för att åka och träna.
På ett ögonblick mindes jag:
hur det är att åka skidor på fjället i motvind
förtvivlan av att gå vilse i oväder
kyla genom märg och ben
dåligt humör eftersom jag var dum nog att välja cykeln

Mina blöta kläder klistrade sig fast som flagande hud efter solbränna, vinden låg hårt bredvid mig och gatbrunnarna dominerade med vrålande insug. På hjälmen hängde långa tunga regndroppar som draperier. Och regnet ristade mig inpå huden.

Men så när jag cyklade hemåt hade det lättat lite, och det där vackra melodiska sommarregnet spelade och vävde in mig; skogen och farten in i ett epos där tiden är nu, slående hjärtslag av kött och blod, och äventyr som ligger framför och bakom. Och jag mindes min barndoms längtan. Stor, förväntansfull och öppen.

en man

..inte så många söta ord, men väl söta kyssar..

Orville

Äntligen cyklar jag - jag svävar. Och förutom att det är skönt, vackert, går fort, blir lite brun så får jag också tillskott av protein. Mest mina ögon, som är en mottagare av flugor. Jag verkar ha stora ögon, som tefat sa soldaten..
I alla fall, cykeln låter mig ta del av naturens cykler: ekorrar som jagar varandra i polkagrisfart runt stammarna, blommor som öppnar upp, en fågel flög med saknade fjädrar - måste ha använt sin transparanta vinge.
Och måsungarna som nu har lyft. Som kiwifåglar passerar de i luften och skriker sitt bräkande låga måsungeskrik. En fågelunge ska flyga för första gången. Efter att ha varit naken, flyglös och oskyddad på marken med ett land fullt av människor, katter och större fåglar. Dunet ännu kvar på de nya glänsande fjädrarna på jungfruturen. Allt måste klaffa.

du är vad du tänker

...inte bara vad du äter...

om rådjur kunde skrika

Om katter ylade när klorna fastnade i ett ryck. Om hundar kunde berätta att de har tarmvred och mycket ont. Om hästar kunde fälla en tår när de sliter av en sena.
Skulle kanske korkade människor förstå, att djur har minst lika många nerver, smärtimpulser och är av samma kött och blod som människor.
Det finns nämligen många korkade människor.


Snubblade in på 105.5 fm i morse. Gert Fylking med sällskap hade inget till övers för rådjur som hade dödsskräck. Det var så dumt att jag aldrig mer kommer att lyssna på dessa människor, jag byter kanal omedelbart. Jag har tappat örat för dem. Hejdå!

yippiekay jäj

Mycket glad är för mitt nya asjusta jobb!!
Superglad!!

sommaren i city

Det var inte punka, det var smuts i ventilen. Nu har jag köpt cykelhjälm också, mycket ivrig att bajka på sjösala.

Järntabletter är inte gott(jag har behov), känns som jag suger på en krona.

Ett recept: jordgubbar, pistagenötter och diskmedel. Jätteäckligt. (Måste byta diskmedel nu för jag får kräkimpuls av lukten.)

-Killar, close the deal!! Jag har ju redan sagt att jag vill dricka kaffe eller whatever, tveka inte, jag står ju och skrapar med foten!

Dagens ljud: skriket av pumpen då fitnessbollen blåstes upp. Lite komisk i vilken vända den än finns. Äntligen en fitnessboll, en planet till mitt solsystem.

Längtar lite efter sommarvärme också.

vård och omsorg

"Du ska vårda ditt yttre såväl som ditt inre."

Sa han som tränar två timmar om dagen. "En sådan tjej vill jag ha."
Jag vill ha en kille som vårdar sitt inre två timmar om dagen. En kille som genom denna inre vård har lärt sig självdistans, generositet och att lära känna sig själv.
Flexibilitet sitter inte bara i musklerna, det sitter i sinnet.

Det går så många undersköna atleter med bålar som Eros skulle bli avundsjuk på.
Men så går de omkring med känslomässig fetma.
Och de märker det inte ens.

mellan grannfruar och vakum

Efter en lång period av stress, aktiviteter och jäkt har jag en hel helg.
Midsommarafton var en symfoni av jordgubbar, sköna kvinnor och blå horisont. Som en airbrushad pripps blå-reklam utan pripps.
Sovmorgon och ett långt yogapass.
Denna dagen skulle jag ägna mig åt mig själv - inga tidningar eller böcker, ingen musik, inga vanda tankemönster, ägna ingen energi åt jobbet-tankar eller andra tankar som jag brukar tänka.
Lite svårt. Svårt. Faktiskt enerverande svårt.

Och så skulle jag tvätta. Bland enorma tanter som skickade osynliga fuckoff-tecken till varandra. Grannfruarna ligger tydligen i fejd. Det kom mer grannar till tvättstugan, varför vet jag inte för de skulle inte tvätta. Jag dinglade med benen som en nioåring på mangelbänken och blev avhytt av en tant, en annan förtäljde hela hennes medicinska historia. Min torktumlare var trasig och jag var tvungen att umgås med dessa tanter i timtals. På min tysta introverta dag.

Styr bort alla tankar. Dämpar alla impulser att ta upp tidningen, att ringa, att sysselsätta mig.

Så svämmar tröttheten över. Skulle ut och powerwalka, men det blev en hasande sväng runt kvarteret. Gjorde några benövningar, men gjorde inte klart serien, jag orkar inte.
Nu har jag gjort plättar och de väntar på mig. Jag ska kolla på teve. Jag orkar inte göra ingenting idag.