Gry

Svanar flög och skrek ett kra jag aldrig hört.
Havet dansade i silver o tång och salt färdades med vinden.
Solen gav, havet gav, våren gav.
Nyspruckna skära körsbärsblommor är mitt hjärta.

Skrytet som föll platt

Har satt tummarna i armhålorna, dragit in luft i bröstet och deklarerat att jag minsann ska storstäda heela påsken..
garderober, fönster, vinterskrud och feng shei
Tjoho vad jag har mallat mig.
Men jag har varit så lat så lat. Har inte ens tvättat.
Åsså innebär det här att jag måste städa nästa helg istället... Och då kommer jag meddela mina kolleger detta, om än lite skamset, och de kommer att tro att jag är en kontrollerande pedant. Eller hur...

Sagan om ringen - ständigt

Jag gör ofta liknelser med Sagan om ringen. Oftast känner jag mig som Gimli, särskilt då jag springer på löpbanan omgiven av friidrottande alver som studsar så fjäderlätt. Bara klubban fattas.
När jag dejtar så ställer jag ibland en liten kuggfråga, typ, vem är du i Sagan om ringen. De flesta vill vara Aragorn och några Gandalf, Legolas har jag hört, men aldrig det svar jag väntar på.
Nämligen romanens stora stjärna; det finns nämligen bara en enda som kan bära ringen för att han ett sådant rent hjärta: Frodo.

Nu har jag typ träffat Frodo, eller i alla fall hans kusin, och jag vet varken ut eller in. Men jag gillar honom.