Vi sysselsätter vårt prat med oproportioneligt stor andel och vår tid med: väder, vikt och sjukdom. Blabla. Och folk pratar som om de hyllar att vara så packad som möjligt, ha sex med så många som möjligt och så att jämföra sig. Ständigt denna jämförelse med andra människor. Man har så stora öron att hjärtat inte hörs hur det än skriker.
Är det man pratar om detsamma som det man vill prata om?
Tror inte det, tror att det finns ljusår mellan det som man pratar om och det man egentligen vill prata om, det man egentligen vill bry sig om.
Glappet däremellan gör en olycklig. Så tittar man ut genom tunnelbanefönstret. Det är mörkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Känner igen det där så väl. Om man är på en middag med nya bekantskaper så brukar jag och Micke skoja om hur lång tid det tar innan någon frågar vad du jobbar med. Micke brukar svara parkeringsvakt, för att se vart samtalet då tar sin väg. Rätt kul faktiskt..;-)
-Fast nu hörde jag att folk verkligen vill leva bigbrother-livet, rent statistisk.. jippikajäj.. ska vi söka??
Skicka en kommentar