söndag 2 november 2008
atma
I alla år som jag varit kreatör, konstnär och drömmare har jag inte skapat ett dugg. Jag har försökt att kopiera. I alla former har jag försökt att återskapa naturen. Träden, löven, barken, grenverket, roten, solljus som strilar över - dispositionen, balansen, tempot, snittet, skönheten.
Allt är redan perfekt. En duvas vinge, en berghälls yta, du.
Skapelsen är det största konstverket av allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är sant. Så sant. Jag har idag tänkt på fårskallen vi hittade i åskvädret i Torhamn, det vackraste trädet att dricka kaffe under i Gamla Stan och dig. Allt vackert. Allt perfekt.
Kärlek
ja just det, den rosa himlen och de röda blixtarna... tur att jag har en vän som dig, kärlek
Skicka en kommentar