klappetiklapp

Nu ska jag gå snitslad bana på stan. Bocka i varje kryssfråga. Med mig kommer jag ha en halv miljon människor.

Som ett filmklipp

Jag sitter som Chopin över tangentbordet. Arbetsplatsen ekar och julskuras med starkt klormedel. Jag lämnar arbetet halvfärdig, halvt i flykt. Gatan är full av rörelse, julgranar och iver. Luciakörer sjunger Hosianna intensivt. Kylan biter och det är för kallt för kjoltyg. Jag skakar. En främling kysser min panna. Och försvinner.

Killmagneten

Har knackat dator som om jag var en person i 24 hela dagen. Med lågmäld stabil röst har jag pratat och suttit framåtlutad i kontorsstolen. Någongång bröt ett stressfniss fram, men i övrigt -jag har jagat folk, mailat loss, gjort regelrätta utvärderingar, bestämt saker, planerat andra, hittat på en del. Strålskadad av datorn repade jag mig på vägen hem (jag låg tvärsöver ryggarna på tunnelbanan och stirrade i taket, munnen lätt öppen). Hur lång tid tar det när jag kommer hem innan jag gör det? Svar: en kvart. En kvart tills jag sätter på datorn. -Eh?

En sak verkar aldrig slå fel. De flesta personer har, när det kommer till mating, väl utarbetade smaker då det gäller utseende (blondiner, långa, runda etc) personlighet (snälla, smarta, optimister etc) eller talanger/intressen (bra på att laga mat, vara ute i naturen, kultur etc). Även jag har en särskild smak. Och visst kan jag se många likheter i utseende, personlighet och talanger hos män som har väckt mitt intresse.
Nå, jag kan väl också säga att inte bara jag har en profil, utan det finns en viss sorts män som gillar mig Väldigt mycket. Som kanske har ett lönebidrag. Eller bor tillsammans med andra. Jag kan inte förstå vad jag kommunicerar, eller inte kommunicerar. Det här är min profil.

Jag - en svenne

Var hos min sköna frisörska och hon trollar och snackar om vartannat.
Som vanligt lämnade jag salongen snygg och lite ny. Andades Modesty Blaise, och sicksackade lite snyggt mellan handelsmänniskorna. Åt halloumisallad med quinoa och saffransolja med en kompis. Det duggade så att yttersta lagret av mig var fuktigt. Så kommer jag hem, kollar mig i spegeln och ser Svenne Hedlund.

da buzz

Ganska trött (sällan road, men det händer) på alla floskler som ungdomarna pumpar ut i media och bloggar..

Jag är ju bara ärlig! (nej, du är väldigt, väldigt oartig)
Jag vet vem jag är! (om du visste det skulle du ha mer självrespekt)
Jag står för vad jag gör! (kan du stå för det om ett år också?)


Veckans ord: köttlarm (tack, Irland, tack)

Yrsel och andra virus

Smart= var trevlig mot kunder även i negativa situationer.
Osmart= kläng dig fast som en igel, släpp aldrig taget.
Av någon anledning har jag fått La Redoutes nyhetsbrev och nu attackeras boxen av missilmail. Direktlänken för att avbryta "prenumerationen" fungerar ej, kommandot negligeras totalt. Går man in på hemsidan för avregistrering säger den att "adressen är okänd". Mailar man kundservice och ber dem vänligen att ta bort mig ur maillistan, måste man svara på tusen personliga frågor. Så när man väl har gjort det så händer ändå ingenting. Jag kan inte säga att jag älskar La Redoute på något sätt nu.

Ringde för första gången sjukvårdsupplysningen idag (förstod att det finns hjälp att få i välfärdssamhället, va bra). -Jo, jag har drabbats av yrsel. Jag vill bara höra om det är ett virus och om många har detta.. I förrgår kunde jag inte gå upp ur sängen, sjukt konstigt. Kroppen är superpigg och vill springa och dansa men allt snurrar. Och det är väldigt många som har yrselvirus just nu, men om det inte går bort så bör jag uppsöka läkare för att kolla kristallerna.

Såg en bra svt-dokumentär som handlade om svenskars syn på kärlek.
Svenskar kan inte vara säkra på om de verkligen älskar någon såvida de inte har ett självständigt förhållande till varandra. Det vill säga att ingen är beroende av den andra, ekonomiskt eller fysiskt (sjukdom/ålder som begränsar självständigheten). Först då vet man om en relation är frivillig eller ej, när man kan dra när som helst. Samma sak gäller rädslan att bli beroende av någon. Träffad.

Big Mack

Jag tjöt till när jag såg badkaret på hotellet. Plötsligt händer det. Jag har inte badat i ett badkar på säkert fem år. Det gjorde ingenting att utsuget hela tiden lät som en bunt bergslejon. Mina tår lekte periskop och vattnet speglade sig i taket. Huden krullade sig som russin på cirka fem minuter och jag ställer mig frågande till vad det är i poolvattnet som gör att man kan stanna där i närmare en timme utan att ha veckade fingertoppar?
På den korta intensiva resan har min föda huvudsakligen baserats på mötes-mackor. Typ tre om dagen istället för tre i veckan. Till det svagt termoskaffe som måste inhaleras var femte minut för att alls verka. Och så mycket snack att stämband är den enda muskeln med träningsvärk. Imorgon tar jag lilla lunchlådan, I love you.